Mot ljusare tider!

De sista veckorna har innehållit lite väl många motgångar som resulterat i rejäla deppstunder. Det drabbar så klart mig själv, men kanske mer de som står mig nära och bara vill mig så väl och inte vet hur de ska få mig glad igen. Nu får det vara nog helt enkelt. Jag måste försöka sluta se allt i svart och bara försöka leva med tanken att allt kommer att ordna sig till slut. Jag har  fantastiska vänner. Älskade Kristian och älskade familj.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback