För varje hjärtslag

Har precis avslutat ett mycket trevligt samtal med Elina, vi utbytte diverse butikserfarenheter (extrajobbare som vi är) och hon hade haft sin värsta dag nånsin i sitt mataffärsliv. 35 gradig värme i Sthlm city, löningsdag, bara 4 som jobbar och vad händer? Jo en propp går och frysarna går sönder och allt i kylar och frys blir förstört och måste kastas... Som sagt ibland får man vara glad för det lilla. Har för övrigt haft en rätt traumatisk dag - har sett folk från det förflutna och bl.a. låtsats att inte se dem. "Ojdå, där går han ut från konsum och om jag fortsätter rakt fram så kommer vi möta varandra, så det är bäst att jag ställer mig och stirrar in i den stängda dataaffären så slipper jag möta honom och be om mina saker som han har lånat av mig". Varför kan folk inte bara lämna tillbaka saker i brevinkast? Jag är helt säker på att livet skulle bli mycket lättare då!  En annan person gjorde det ondare att se, även fast det bara var på långt håll. Men det går väl över, nån gång i alla fall. Nu ska jag och min andra halva Hilde-Beate sova.